droplet

Vinden får fatt i både klänningen och tröjan hon bär på vägen ned mot hållplatsen i den mörka kvällen. På den svagt upplysta spårvagnen är det tomt när hon kliver på och i hennes öron spelas en låt hon inte kan skryta med att hon lyssnar på. I texten finner hon ord eller meningar som  kryper lite sådär under skinnet på henne. Som fastnar. Orden knyts till minnesbilder, hon ser de där skratten som fastnar, ansikten, möten. Det blir som en film fylld av ögonblick. Att jagas av en älskad, skratta och hållas fast i en omfamning. Kyssar som smakar söt mint. Friheten på bergstoppen, att få vara där med sin vän i sommareftermiddagen, dricka cider och prata om viktiga saker i ett så litet liv. Om framtiden som skulle visa sig vara närmare än den kändes. Mötet vid ån, på bänken, när hjärtat skriker av fruktan för det främmande, men ögonen ler finurligt, lockande. Hon ser drömmar som blev löften som inte hölls. Sommarvärme, sittandes på marken i väntan på tåget med de som var speciella, en promenad på en alldeles för lång väg, bara ben, bara kroppar i svettiga lakan, en tungspets mot halsen och viskandet av fina ord, tätt intill dansandes med henne, blickar av åtrå, då de delade smak över den där låten, skratten över de där dumma sakerna, de där sakerna som var roliga just där, just då, gråten i halsen och skriken, desperationen, att falla ner på knä och be. Det går fort när man tänker och att försöka reda ut varje tanke till ett sammanhang kan hon inte. Nu stiger människor på vid huvudhållplatsen, men där ska hon inte gå av. Hon vågar inte se dem i ansiktet, men hon betraktar de i ögonvrån. Funderar på varför flickor sminkar sig hårt, vem som luktar något gott, om det är någon som ser henne, var gruppen av unga killar är på väg. Speglingen av hennes figur i fönstret fångar hennes blick, hur hon sitter med fötterna. Den ena lealöst liggandes rakt fram och den andra lite böjd med endast tårna fästa i golvet. Nu ska hon snart gå av, till hennes liv som det är nu. Hon ler. De starka pianotonerna gör att hjärtat slår ett litet slag extra. Hon längtar ingenstans nu. Hon är här.



there is no time for us
there is no time for us
oh the world won't understand
it's left no time for us

I love a girl I'll never see her again
she was so young I'll never see her again
she was so young
I'll never see her again

what is worthwhile in the world
if you can't be with the one you love
what is worthwhile
we'll be forgotten when we're gone

if I could change one thing in life
I'd make time for us
if I could change one thing
I'd make time for us

no time for us
no time for us
no time for us...

Jag kan inte minnas att jag någonsin gjort det med någon? Lägga mitt huvud i någons knä på ett så där kärleksfullt sätt och låta denna någon stryka med handflatan över mitt huvud eller dra fingrarna genom mitt hår. Denna någon som älskar mig. Jag har nog inte ens gjort det med mamma, om man varit lite ledsen och behövt tröst efter en jobbig dag. Det är konstigt när jag kommer på sånt där. Jag kanske har intimitetsproblem? 

Då fick Nathalie lära sig att det inte är så jävla lätt att fota sig själv med en stor digital systemkamera. Jag är ganska grön (haha ganska) också på det där med färger. Nåja, det tar sig. Nu är jag igång och jag vet att jag kommer ta fina bilder när vädret eller omgivningar tillåter och ger inspiration. Det var lite kul här med första försöken. Nu vet jag hur man lägger upp det på bloggen också. Kanske inte blir lika fint på bilddagboken sedan. Men det tar jag en annan dag.

Ibland. Med de där rådjursögonen så. Men ibland kan hon se ut som Björn Gustavsson när han under tips från coachen ska dölja sin ilska. Tittar upp sådär med knuten näve och stela käkben. Precis så.

...vandrade jag med David Bowie - Life On Mars i öronen, ner till stan, ner till jobbet. Glad i hågen, på lätta steg. Sedan spelades en låt i mina öron som fick det att kittla till i magen. Min lilla söta vän Emelie påminde mig häromdagen om filmen The Piano som hennes pojkvän tycker om. Det var längesedan jag såg den filmen och fortfarande idag känner jag att det är en av de bästa jag sett. Älskar Theme-låten till filmen.



Det var Hanna som första gången visade mig filmen, jag kommer ihåg att det var en av hennes favoriter.

Mindre trevligt när man väl kom till jobbet idag. Man fick höra saker man önskade inte vore sanna.

Sedan är det ju den där dagen idag, som affärerna älskar och singlarna bävar inför. Jag älskar kärlek så därför kommer här en av de fina låtarna med favoritklippen från alla amerikanska kärleksfilmer.

Jag kommer aldrig glömma det här. Varför är det så få saker som kan beröra mig som anime?

Många saker påminner mig om Ola, det kan vara en t-shirt som sitter på komikern Björn Gustavsson i pausen mellan röstningar i Melodifstivalen eller en skådespelare i tv-serien Ghost Whisperer. Jag tycker om det. Att jag har minnen av Ola som är bra. Nu ska jag gå och lägga mig i alla fall.

 

 

Fick precis veta spännande nyheter. Snart ska det ske.

Idag var jag och tittade på en lägenhet också. Den hade fin stukatur i taket, men jag ska vänta på att den perfekta dyker upp. Då flyttar jag fortast.

Jag droppar den här låten som jag tycker om, den här låten som betyder något för mig. Så nu är den eran att lyssna på. Nu är den inte speciell längre. Det speciella finns inte kvar och det är inte min låt. Det är eran låt. Gör vad ni vill med den. Det tog lång tid. Men nu ter sig livet lite annorlunda. Nu är det ett annat liv. Farväl låt. We had some good times and some bad times.





As if blue skies bring some rain
I feel the blood rush in my veins
I never want to see you cry
Recently you said good night
Did not believe it for a while
But you really meant good bye

In your eyes I see the sun shine
It's so bright that I can't see
And this love is so much stronger
Than everything that I've seen before

As if blue skies bring some rain
I feel the blood rush in my veins
I never want to see you cry
Recently you said good night
Did not believe it for a while
But you really meant good bye

In your eyes I see the sun shine
It's so bright that I can't see
And this love is so much stronger
Than everything that I've seen before

In your eyes
I see flowers and trees
In your eyes
I see beautiful things I can't believe
'Cause in your eyes, I see
The love light shined on my
In your eyes, in your eyes, in your eyes

 

Jag hoppas du inte alls har det bra

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

att lägga dig för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!

Karin Boye