Soluppgång

Sitter och tittar på den nu. Det är så mysigt att jobba med den här utsikten.

Det var jättemysigt igår. Simon kom över och vi satt och pratade om allt och inget och för en stund så kändes allting som förr. Som att åren som passerat inte gått förbi mig än. Det finns så mycket som gått förlorat, som man gått miste om när man gjort vissa val i livet. Alla vänner som jag haft, som jag aldrig hade tid med. Jag kunde tagit mig tid. Jag tycker ju om att umgås med Simon till exempel. Han är så upppriktig, säger alltid vad han tycker.

Vi tittade på "Seed Of Chucky". Den var det stördaste, inte ett dugg läskig. Mest osmaklig och störd. Men som sagt, det är Simons filmsmak och jag tycker om den.

Det känns hoppfullt, planer för framtiden, ser ljuset i tunneln.

Ge Mig Sommar

De släckte gatubelysningen tidigt imorse. Som för att visa på att våren är, sommaren nära. För våren är här, även om snön ligger kvar på gatorna. Det känns i luften.

Ikväll ska jag se på skräckfilm med Simon, min gamla Simon. Tänk vad liten och ovetandes man var vid den tiden i mitt liv, den lyckligaste tiden i mitt liv då jag umgicks med Simon och Johan. Har börjat prata med de båda och nu känns det som att man är på väg att återuppta den där kontakten. Det var nog Simon som introducerade mig för 80-tals skräckfilmerna. Det var nog också Simon som introducerade mig för hårdrock. Gjorde mig tuffare. Och så Johan som jag alltid kunnat prata med om allt, diskuterat med. Som alltid varit så bra på det.

Jag är lycklig.



Glädjelåten; "Phil Collins - Son Of Man"

... och det luktar Kebab ute på gatorna.

The World Is Blue Today

... och när jag stod där, släckte de gatubelysningen och allt sken upp i gnistrande blått.

Har ni märkt att ljuset har växlat till vår nu? Det är inte lika kallt längre, inte lika grått längre. Jag känner mig så fri idag, så lätt. Förväntansfull också, ska ha det så mysigt ikväll. Jag ska köpa hem en massa onyttigt och så ska jag, Hanna och Angelica vara hemma och kanske se en film eller något. Gömma oss från världen en stund.

Om alla dagar kunde kännas så här. Längtar efter våren.


Gamla Minnen

Sitter och minns tillbaka med Emilie. Det fanns så mycket man tyckte om som barn som ger så många fina minnen. Blir så glad när jag tänker tilllbaka på allt som kunde göra en lycklig då. Så lite men ändå så mycket. Det är inte samma sak längre.



Det Finns En Anledning Till Att Leva

När dagarna ser ut så här; löningsdag, himlen är blå, det är varmt ute, då känns det som att det finns en mening i livet :P Trevlig ny bordsgranne, jag får sitta vid mitt favoritbord, skyld från chefer så att man kan sitta på nätet.

Ska ut och äta sen, unna mig något gott. Min lön bringade lycka, den var inte att leka med. Sedan ska jag ut och shoppa, fina kläder som jag lagt undan.


Hurra För Iron And Wine

Iron And Wine - Naked As We Came
Iron And Wine - Sunset Soon Forgotten
Iron And Wine - Trapeze Swinger

The world is blue today...

Det är sant, jag såg det själv på vägen från resecentrum som jag gått så många gånger förr.

Nu har det suttit folk här som tagit mina pennor igen. Förbaskat. Min bläckpenna som luktade godis. Men jag känner igen dem och ser jag dem hos någon annan blir det inte roligt. Förmodligen kommer jag försöka smyga förbi och sno tillbaka dem när personen inte är på plats. Jag är alldeles för konflikträdd.

Emelie är inte här idag, jag som trodde hon skulle sitta här när jag kom så att jag kunde säga något dumt till henne som alltid. Vi är ett sånt bra team, aldrig trevliga mot varandra och ändå hänger vi ihop. Vi är inte trevliga mot någon annan heller för den delen. Men jag får sitta här själv idag. Tänka ondskefulla tankar om alla jobbiga människor istället för att prata om dem.

Idag måste jag träna, har varit alldeles för mycket sjuk på sistonde. Det är svårt att komma igång igen, men jag känner att jag ska göra det nu. Nu viker jag inte från mitt mål.

Death Is No Dream

Sunday is gloomy
my hours are slumberless...
dearest...the shadows I live with are...
numberless...

Little white flowers will...
never awaken you
Not where the black coach of
sorrows has taken you...

Angels have no thoughts...
of ever returning you...
Would they be angry if I thought of
joining you?


Gloomy Sunday...

Gloomy is Sunday,
in shadows I spend it all...
My heart and I have
decided to end it all...


Soon there'll be candles and
prayers, that are sad, I know

Let them not
weep, let them
know, I am glad to go...


http://nocrap.comicgen.com/

Vuxen

Ja, jag hade i varje fall tänkt försöka bli det. Har alltid skrivit dagbok på diverse community's men nu tänkte jag att det var dags att skaffa mig min alldeles egen, vuxna blogg. Jag tycker om att skriva och det är alltid roligt om någon bryr sig om det man skriver och läser det. Så ja, det här blir min alldeles egen, ärliga och öppna... och så vuxna (förstås) blogg.

Jag är en bitter människa, faktiskt. Och på den senaste tiden känns det som att jag inte ens är mig själv. Jag ser mig i spegeln och det finns inget där som känns bekant. Jag är inte ärlig, inte orädd eller öppen. Jag är varken tom eller fylld av känslor. Jag står i någon sorts twilight zone och ser mig själv utifrån. Jag finns där, men det syns inte eller känns.

Det blev rester kvar från helgen, något som inte gick åt var det röda vinet, jag tror nästan bara att det var jag som drack av det. Tur för mig, nu har jag massor kvar att smutta på när nätterna blir långa och ensamna.

Och jag vill bara skrika; Här är jag, håll om mig!