Tidigt
Kände du doften av nybakat när du gick förbi bageriet imorse?
Såg du den svala soluppgången på vägen mot staden?
Kände du höstkylan i ansiktet när du vandrade i gryningen?
Lyssnade du på musiken som du hört så många gånger förut, men aldrig tycks tröttna på?
Åkte du 117 längs med G:a Rådstugugatan av gammal vana, ner mot Resecentrum?
Såg du hur solen blivit mera glödhet vid horisonten under tiden det tagit på vägen till tågstationen?
Kände du den ovana känslan gåshud på låren när du stod och småfrös i väntan på tåget?
Steg du på och satte dig på ett tåg som skulle ta dig till en annan stad?
Slöt du ögonen och slumrade in till tågets vaggande rörelse?
Drömde du om Irland, gröna landskap och öppna vidder?
Steg du av i grannstaden och trängdes bland folket som har bråttom?
Gick du i snabb takt mot dina plikter till ljudet av punkrock i öronen?
Steg du in i det familjära huset som du på vardagar besöker dagligen?
Hälsade du som du alltid brukar göra, på samma sätt?
Nu är det inte lika roligt längre.
-Nathalie