droplet

Vandrade med mitt lilla paraply i regnet ikväll, bort till saluhallen för att köpa glass. Sedan strosade jag sakta hem till mamma och njöt av regnet på vägen. Jag skrattade i regnet. Ja, ibland skrattar jag. Åt lite otippade saker. Träffade Hannes ikväll, vi satt och pratade på busshållplatsen under tiden jag väntade på spårvagnen. Jag gillar våra spontana möten. Okej, så så här är det. Jag erkänner, jag är dålig på att förklara hur jag känner. Kan ha med åldern att göra, jag vet inte riktigt. Tonåringar är nog bättre på det där, känna desperation och förtvivlan och uttrycka de känslorna i ord. Jag kan inte riktigt det längre. Det behöver ju inte vara hemska känslor heller, det kan ju vara så att jag känner mig glad, på partyhumör, you name it. Men sanningen är i alla fall att de bitar av låttexter jag väljer ut och publicerar i bloggen handlar precis om vad jag känner. Det kan handla om en speciell person, eller en känsla jag har just när jag hör låten och då passar allting in så bra. Sinnesstämningen i låten förklarar precis hur jag känner när jag skriver den här i bloggen. Låttexterna är nog den viktigaste delen i den här bloggen. Hur fånigt det än låter, men följer man den bakåt i tiden ser man hur mitt humör och liv växlar i känslorna. Det här får bli låttexten ikväll (tänk, hemfärden hem på spårvagnen efter en kväll hos familjen, och så alla mina lite smått förvirrade känslor och funderingar jag har just nu).