Jag skrattar åt mig själv...
... och åt andra, som skrattar åt sig själva. Jag skrattar åt Erik som luktar gubbe, som unnar sig en kopp kaffe med en bulle så här på eftermiddagen, åt våra kunder som inte kan stava till sina egna efternamn, åt min chef som hälsar med ljud istället för ord och som vet att jag driver med honom öppet, framför honom, men framförallt åt mig som fortfarande stannar kvar på det här stället. Men det är alla söta små varelser som jobbar här som gör att det överhuvud taget är värt det tror jag, att stanna här. Läs Jonatans blogg.
Kommentarer
Trackback