Now, half of me is left.

Jag förstår inte när det kom till den här punkten. När självförtroendet började svika. När jag började ta åt mig av all kritik. När jag började tycka att allt som sades eller sägs om mig stämmer och jag måste börja ändra på mig, eller "jobba med mig själv", ett uttryck jag ofta börjat använda. Jag orkar inte mer. För jag ser inte längre något som faktiskt är bra med mig. Jag orkar inte försöka vara till lags längre, ändra på mitt sätt för att det är stötande, sänka min samtalston för att någon kan tycka jag pratar för högt. Det finns uppenbarligen allt för många fel för att det ska gå att tillfredsställa alla.
Det här är jag som säger hej då till världen för ett tag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback