droplet

Jag får dåligt samvete för saker jag inte borde ha det för. Jag är sjuk, det är inte mitt fel. Jag orkar inte mycket, det är inte mitt fel. Jag har inte tid, det är inte mitt fel.

Det tar den tid det tar. Om det så ska ta hela livet.

Såg precis säsongsfinalen av One Tree Hill. Som alltid lämnas jag förundrad över hur en serie kan skapa så mycket känslor. Hur det kan vara så vackert. Här är slutorden från serien. Kloka ord.

Ikväll ska jag inte på fest och jag ska inte hem till någon. Jag har varit velig veckan igenom, men jag orkar inte göra något annat än att sitta och självömka lite hemma och titta på senaste avsnittet av Smallville. Jag skulle vilja göra något kul med den här bloggen, jag skulle vilja lägga upp bilder och sånt. Det orkar jag inte heller göra. Vi får se vad som händer med energin, när den sinar eller när den börjar återfinna sig.

I min lilla bok till och med. Vilket framsteg. Nu höll jag på att bli alltför intim på min blogg. Jag tror inte att intim är det jag vill vara i min blogg. Självutlämnande, visst, öppen, ja, men att dela med mig om vad jag skriver i lilla boken är jobbigt. Låt oss säga att jag är en bitter person ibland, samtidigt som jag inte riktigt vet var jag ska placera mig på skalan då jag kan fullkomligt avsky gnälliga personer om de gnäller om "fel" saker. Idag vill jag i alla fall spy ur mig lite gnäll och placera sambos på min personliga utelista. På senare tid har allt fler i min omgivning brytit upp med sina respektive eller bara flyttat isär med dem och jag har hört det samma från dem alla; det är så skönt att bo själv. Jag kan ju inte tala utifrån någon annans synsätt, detta är bara vad jag hört, men jag kan prata utifrån mitt eget. Jag säger; det är så skönt att bo själv. Jag tänker på det nu, jag ligger hemma i sängen med laptopen i knät, jag har precis sett klart två avsnitt av alla de serier jag följer, jag har ätit mat och godis efter att ha varit och tränat och solat idag och detta känns ganska fantastiskt. Jag gillar ju mig själv och mitt sällskap allra bäst. Med detta säger jag givetvis inte att jag alltid tycker om att vara ensam, det känns bara skönt att verkligen få vara det när jag känner att jag som mest behöver det. Jag har ingen som jag är tvungen att dela utrymme med. Dessa nattdiskussioner jag haft med vänner som känt detsamma gör ju inte heller att man någonsin skulle kunna tänka sig att  flytta ihop med någon i framtiden, vilket kan vara på både gott och ont. Men jag gillar inte att tänka på framtiden, så jag får väl ta det om det kommer då. 

att jag inte trivs i mitt eget skinn just nu, att jag inte trivs med mina omgivningar, att jag inte klarar ett monotont liv. Jag är rädd för att bli besviken igen men den här gången kanske det blir på riktigt. Vill bara inte säga för mycket till någon för att dra olycka över det. Jag har ju inget kvar här att stanna för. Så kanske, kanske blir det av den här gången. Jag kan alltid drömma, jag vet bara att jag inte är lycklig med det liv jag lever nu och att det kan ju inte bli värre, eller hur? Jag pratade med en "vän" ikväll som sade en hel del kloka saker. Man får inte vara rädd, man ska göra det man tycker är kul och det man vill just nu. Ta konsekvenserna som de kommer. Det är allt jag säger nu. Inte lång tid att bestämma sig på. 

Träning igår och idag, börjar känna mig lite mör i kroppen och slumrade till en halvtimme innan jag skulle kila iväg till träningspasset, men ojoj vad skönt det känns. Morgonen började med att jag gick hem från att ha sovit över i vindslägenheten hos min mor, planen var att jag skulle gå hem och sova en liten stund till men jag träffade min far vid biblioteket så vi bestämde att vi skulle träffas senare på stan. Jag gick hem, tittade på något strunt på internet, duschade och sedan gick jag ner till stan igen. Hörde av mig till Angelica som också skulle gå ner till stan och sedan gick vi bara runt och tittade lite i affärer, jag och lilla pappa medan vi inväntade henne. Köpte en ny klänning (intressant) som jag kommer trivas mycket i tror jag. När Angelica kom ner gick vi till 4 Kök och åt en god lunch, därefter gick jag och Angelica ner på jobbet och jag provade högen med kläder som jag lagt undan. Ett par godbitar har jag valt ut som jag ska införskaffa mig. Efter detta, hem igen för att byta om till träningskläder. När jag tränat färdigt gick jag tillbaka till min mamma där morgonen började och hon bjöd på middag bestående av spagetti och falukorv och idag var det det godaste jag ätit på länge :P Sedan skulle Angelica upp på vinden och rota fram prylar till loppisen och tog med sig en massa gamla Mr Music Hits-skivor ner som vi satt och lyssnade på. Vilka minnen :) Jag har inte legat på latsidan idag inte, önskar att mina ledigheter kunde vara längre än i en dag, men givande var det. Kommande vecka består av en massa arbetsuppgifter igen. Men nu ikväll ska jag titta klart på två serieavsnitt innan jag lägger mig.

Ett gammalt klipp från Gossip Girl som jag tycker om

Min granne gör väldigt suspekta ljud. Typ två gånger varje natt runt 00 skulle jag tro. Jag hoppas att han bara är ett spöke för annars vet jag inte vad jag ska tro. Jag skyller min sömnlöshet på honom nu, det känns bra. Annars har jag tränat idag igen (som vanligt vid det här laget) men ska inte tråka ut någon med vidare detaljer. Nu har jag också duschat och mitt hår luktar godis. Man tycker att det borde vara lätt att somna då, när man ligger och  sniffar på det goda. Vad mer har mitt liv att berätta för nyfikna läsare? Min underbara vän har ju fyllt år under dagen och jag sprang förbi jobbet med en liten jordgubbsberlock till armbandet hon har i födelsedagspresent, grattis igen Malin :) Sedan har jag ännu en dag i livet ätit gott, rökt, tittat på nya serieavsnitt av Gossip Girl, One Tree Hill, Brothers & Sisters och The Hills. Man kan säga att jag unnar mig livets goda som om varje dag vore den sista. Snart är det jul hörrni och i år känns det riktigt bra för allt har gått så fort och det betyder att det även snart är sommar. Fortsätter tiden bara gå så här fort så kan man liksom snabbspola igenom vinterrusket och börja närvara först framåt våren. 

att en sådan pissig helg som den här varit kunde vända om till något fint. Skulle jag skriva ned vad som hänt natten till idag så skulle jag bli misstrodd så jag säger bara att jag somnade halv 5 imorse liggandes på en filt på golvet. Idag har ångesten som vanligt tagit över och till en början var jag sängliggande i självömkan, men efter att ha tänkt de vanliga tankarna om att livet aldrig kommer bli en film och att naivitet och godtrogenhet är min förbannelse, vaknade jag till, tog ett krafttag här hemma och städade upp röran runtomkring mig. Nu ligger jag i nybäddad säng och känner doften av vanilj och allt känns väldigt, väldigt bra. Jag har det bra. Förlorade en gammal bekantskap igen, men jag mår bra. Jag ångrar inte att jag gick dit och gav det en chans. Jag har slutat ångra saker jag gör i allmänhet, jag finner att det ger mig lugn. Livet är för kort för att ångra val man gör.